Material & övningar

Här hittar du material, länkar och övningar som passar lika bra på arbetsplatsen eller i föreningen som med familj och vänner. Syftet med materialet är att få oss att tänka till - vad har vi för syn på varandra? Hur kan vi bryta fördomar och ta till vara på olikheter?

App

Reality check är en app som handlar om fördomar. Spelet riktar sig främst till ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt lärare i högstadiet och gymnasiet. Appen är inte lämplig för barn under 13 år.

Sök på "Reality check" där du laddar ner appar för att installera appen.

Videoklipp

Olika men ändå lika

All that we share - TV 2 Danmark

En film om att även om vi ser ut att tillhöra olika grupper så har vi ändå likheter. Engelskt tal.

Alla har olika förutsättningar

1000 kronorsloppet - Barnrättsdagarna Örebro

Varje barn har rätt till jämlika uppväxtvillkor. Trots det har barn olika förutsättningar. Filmen visar hur olika förutsättningar ger ett försprång och inledde Barnrättsdagarna 2018. Svenskt tal.

Vardagsrasism

Kort film om att dra förhastade slutsatser baserade på rasistiska fördommar på arbetsplatsen.

Makt

Ger svar på frågan: Vad är makt? Producerat av Feministiska Kommunikationsbyrån. Svenskt tal, textad.

Normer

Ger svar på frågan: Vad är normer? Producerat av Feministiska Kommunikationsbyrån. Svenskt tal, textad.

Övningar

Isberget

Syfte

Syftet med övningen isberget är att få deltagarna att reflektera över sina egna förväntningar och fördomar som baseras på en persons yttre. Vi är som isberg - det är bara en liten del som syns, men det är ofta den andra dömmer oss utifrån.

Bakgrund

När vi möter en människa skapar vi oss en uppfattning av denne utifrån det vi ser och hör. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är. För att förenkla vår värld försöker vi placera in personen i de fack som passar ihop med våra tidigare erfarenheter av en liknande människa. Det kan också vara fack som inte är skapade utifrån egna erfarenheter utan från media, rykten, rädslor eller något annat.

Instruktioner variant 1

Låt deltagarna presentera sig för gruppen och berätta en sak som är "under vattenytan", det vill säga något som de kan, tycker om eller är som inte vanligtvis förknippas med hur de ser ut.

Instruktioner variant 2

Låt deltagarna arbeta två och två med att försöka hitta fem likheter från ”under vattenytan”.

Heta stolen

Syfte

Syftet med övningen är att få deltagarna att ta ställning och bli medvetna om sina egna åsikter.

Bakgrund

Heta stolen är en jättebra övning för att synliggöra och medvetandegöra attityder och åsikter.

Instruktioner

Placera stolar i en ring. Det ska vara en stol mer än antal deltagare (om det bara är en som vill byta plats). Ledaren läser upp ett påstående. De som håller med reser sig upp och byter plats. De som inte håller med sitter kvar. Om någon är tveksam kan de ställa sig upp. Ledaren deltar själv under hela övningen. När alla satt sig diskuterar ni varför ni bytt plats eller sitter kvar.

Börja gärna med några lätta påståenden, t.ex. ”Våren är bästa årstiden” eller ”Det är gott med kaffe”. Ett tips är att skriva ner alla påståenden på lappar som sedan viks ihop och läggs i en skål. Därefter kan deltagarna turas om att dra lappar.

Förslag på påståenden:

  • Hos oss behandlas alla lika oavsett etnicitet, kön eller bakgrund.
  • Det är ingen skillnad på hur jag pratar med mina kollegor och mina kunder/elever/vårdtagare.
  • Det är viktigt med mångfald på arbetsplatser.
  • Det är viktigt med mångfald i chefspositioner.
  • Vår arbetsplats/förening bör jobba aktivt med vår värdegrund.
  • På min arbetsplats/skola/förening har alla samma möjlighet att få sin röst hörd.
  • Uttal och utseende påverkar inte hur personer blir bemötta.
  • Jag vågar säga ifrån när något känns fel.
  • När en kollega/vän blir felaktigt behandlad är det viktigt att vi i omgivningen säger ifrån.
  • Jag är fördomsfri.

Efter övningen

Diskutera övningen två och två utifrån följande frågor. Detta kan även göras i helgrupp men var noga med att alla får komma till tals.

  • Hur kändes det att behöva ta ställning?
  • Var vissa påståenden lättare att ta ställning till? I så fall, varför?
  • Finns det tillfällen då vi tar ställning men inte är medvetna om det
  • Vilka konsekvenser kan det få om vi inte tar ställning, t.ex. mot rasism?
  • Övriga reflektioner från övningen?

Termometern

Syfe

Syftet med Termometern är att få deltagarna att ta ställning och bli medvetna.

Bakgrund

Ibland kan det kännas svårt att svara ja eller nej. Verkligheten kanske inte alltid är svart eller vit? Termometern påminner till stor del om ”Heta stolen”. Det som skiljer är att man i ”Termometern” kan visa på fler nyanser genom att deltagarna kan närma sig ett ja eller nej men utan att behöva välja rakt av. Övningen bjuder på stor möjlighet till både analys och reflektion.

Instruktioner

Förklara för gruppen att det ligger en termometer på golvet. Den sträcker sig från en sida av rummet till den andra. Bestäm vilken sida som är varm och vilken som är kall. Den varma sidan är för de som håller med. Den kalla sidan är för de som inte håller med.

När ett påstående läses upp ställer sig alla på "den grad" som motsvarar vad de tycker. Låt sedan någon eller några berätta varför de ställde sig just där. Vad tänker du? Varför står du där? Var öppen för diskussion - syftet är att förstå olika inställningar, inte att alla ska tycka samma. Påminn också om att det är tillåtet att byta åsikt under övningen.

Förslag på påståenden:

  • Hos oss behandlas alla lika oavsett etnicitet, kön eller bakgrund.
  • Det är ingen skillnad på hur jag pratar med mina kollegor och mina kunder/elever/vårdtagare.
  • Det är viktigt med mångfald på arbetsplatser/i skolan/ i laget.
  • Det är viktigt med mångfald i chefspositioner.
  • Vår arbetsplats/förening bör jobba aktivt med vår värdegrund.
  • På min arbetsplats har alla samma möjlighet att få sin röst hörd.
  • Uttal och utseende påverkar inte hur personer blir bemötta.
  • Jag vågar säga ifrån när något känns fel.
  • När en kollega/vän blir felaktigt behandlad är det viktigt att vi i omgivningen säger ifrån.
  • Jag är fördomsfri.

Efter övningen

  • Hur kändes det att behöva ta ställning?
  • Var vissa påståenden lättare att ta ställning till? I så fall, varför?
  • Finns det tillfällen då vi tar ställning men inte är medvetna om det?
  • Vilka konsekvenser kan det få om vi inte tar ställning, t.ex. mot rasism?
  • Övriga reflektioner från övningen?

Diskutera övningen två och två utifrån följande frågor. Detta kan även göras i helgrupp men var noga med att alla får komma till tals.

Osynliga fördelar

Syfte

Syftet med Osynliga fördelar är att öka medvetenheten kring olika privilegier i samhället.

Bakgrund

En del normer, exempelvis kring klädstil eller intressen, kan vi mer eller mindre frivilligt välja att följa eller inte följa. Sedan finns det andra normer som vi passar in på eller avviker från utan att kunna välja själva. Att uppfylla förväntningar och tillhöra vissa grupper ger fördelar och privilegier som inte alla i samhället får. Ofta uppmärksammas endast normavvikare. I denna övning riktas uppmärksamheten istället mot privilegierade gruppers osynliga fördelar.

Instruktioner

Ledaren läser upp frågorna och ger deltagarna de tre givna svarsalternativen samt ett öppet alternativ. Varje alternativ motsvarar ett hörn i rummet (alternativt märk ut fyra olika punkter ni finner lämpliga). Deltagarna ska ta ställning till frågorna genom att ställa sig i det hörn/punkt som motsvarar deras åsikt. De ska ta ställning till frågan oavsett om de tillhör gruppen eller inte. Gå sedan igenom varje svarsalternativ och låt deltagarna motivera och exemplifiera sina ställningstaganden. Det är tillåtet att byta hörn under övningen.

Att tänka på:

Det händer ibland att samtalen kommer att handla om problem för de som inte tillhör de grupper som ska diskuteras. Försök då att styra tillbaka samtalet till att handla om de fördelar som finns för den aktuella gruppen.

Gå runt mellan de olika hörnen när deltagarna ska motivera sina ställningstaganden. Det kan särskilt ge stöd i de fall en deltagare är ensam om att välja ett hörn.

Det händer att diskussionen fastnar kring vilket privilegium som är större än ett annat. Försök att gå vidare och lyfta fler privilegier. Syftet med övningen är inte att fastställa vilket det största privilegiet för normgruppen är utan att diskutera och synliggöra olika privilegier.

Förslag på frågor:

Ni kan ha egna teman med olika frågor och påståenden, här kommer exempel med temat rasism:

1. Den största fördelen med att uppfattas som svensk i samhället är?

  • Att det anses självklart att bo i Sverige.
  • Att slippa fördomar om t.ex. kultur och religion.
  • Att ett typiskt svenskt namn och utseende hjälper när en person söker jobb och bostad.
  • Öppet hörn – eget förslag.

2. Den största fördelen vita personer har i samhället är?

  • Att det är lätt för vita personer att hitta böcker, leksaker, politiker m.m. som representerar dem.
  • Att vita personer inte behöver oroa sig för att bli stoppade av polisen pga. sin hudfärg.
  • Att slippa höra kränkande antaganden och skämt om vita personer, som t.ex. att vita personer skulle vara mer primitiva än andra.
  • Öppet hörn – eget förslag.

3. Den största fördelen personer som talar svenska utan brytning har i samhället är?

  • Att personer utan brytning slipper bli tilltalade som barn i kontakt med t.ex. myndigheter och sjukvård.
  • Att det personer utan brytning säger tas på allvar.
  • Att personer utan brytning slipper höra andra driva med ens sätt att prata och bli tillrättavisade när de pratar.
  • Öppet hörn – eget förslag.

Efter övningen

Diskutera övningen två och två utifrån följande frågor. Detta kan även göras i helgrupp men var noga med att alla får komma till tals.

  • Vilka gemensamma fördelar/privilegier har de grupper som diskuterats?
  • Hur kan en person som tillhör en privilegierad grupp ta ansvar för sina fördelar gentemot andra grupper?
  • Finns det personer runt din profession (t.ex. elever om du arbetar som lärare) som har fler fördelar än andra?
  • Vad kan din profession göra för att jämna ut dessa skillnader?
  • Övriga reflektioner från övningen?

Hela havet stormar

Syfte

Syftet med Hela havet stormar är att få gruppen att börja tänka till om människors olika villkor. Genom att medvetet skapa orättvisa regler för deltagarna väcks en diskussion kring hur olika samhällsgruppers olikartade livsvillkor.

Material

Ljuduppspelare, musik, stolar eller något annat som kan markera en plats.

Instruktioner

Börja med en omgång hela havet stormar med traditionella regler: Ställ stolar på rad i mitten av ett rum med ryggen mot varandra. Det ska vara en stol mindre än antalet deltagare. Sätt på musik och låt deltagarna gå runt stolarna. Stoppa musiken efter cirka 10–20 sekunder. När musiken stannar ska deltagarna hitta en ledig stol och sätta sig. Den som inte hittar en stol åker ut och ställer sig åt sidan i rummet. Ta bort en stol till och fortsätt på samma sätt tills bar en person är kvar - den personen vinner.

Efter första omgången lägger du till en ny regel: ställ en stol cirka tre meter från stolarna som står med ryggen mot varandra. Dela upp gruppen i tre mindre grupper genom att räkna dem. Säg att grupp nummer ett, förutom platserna i mitten, även måste gå runt stolen längre bort. Ganska snabbt kommer grupp ett att känna sig orättvist behandlad och många av dem kommer att åka ut.

Efter övningen

Låt deltagarna sätta sig ner och fråga dem:

  • Vad hände i övningen?
  • Hur kändes det att behöva gå runt stolen längre?
  • Hur kändes det att åka ut när man hade så olikartade förutsättningar?
  • Hur var det att vara med i den gruppen som inte behövde gå runt den extra stolen?
  • Om vi skulle översätta leken till verklighet – vilka behöver inte går runt den extra stolen? I skolan? I organisationen? I samhället?

Försök att belysa normer genom att utgå från att det finns personer som sällan har den här typen av hinder i vardagen. Det kan ibland vara lättare att fråga vilka som måste gå runt hindret (stolen längre bort) i verkligheten. Det är dock viktigt att sätta ord på de personer som gynnas i samhället alltså de som inte behöver gå runt hindret. På så vis får du fram en bild av en viss norm.

Fortsätt sedan att prata om:

  • Varför säger man inte ifrån när man får de ”bra” reglerna? Koppla diskussionen till samhället och privilegier: Tror ni att man säger ifrån när man får högre lön bara för att man är man?
  • Hur reagerar man på att vara den som springer runt stolen långt bort? Blir man arg och kämpar eller ger man upp? Vad händer när man inte orkar kämpa och inte orkar säga ifrån?

Utvärdera egna arbetsplatsen

Syfte

Syftet med övningen är att synliggöra värdegrundsarbete och arbetsmiljön.

Bakgrund

Den här övningen går ut på att en personalgrupp tillsammans utvärderar hur den egna arbetsplatsen hanterar frågor om värdegrund, inkludering, likabehandling och diskriminering i syfte att gemensamt hitta förbättringsmöjligheter.

Instruktioner

Samtalsledaren pekar ut värde 1 och värde 10 på en tänkt linje i lokalen som gruppen befinner sig i och informerar om att 1 är "håller inte med" och 10 är "håller helt med". Därefter läser samtalsledaren upp påståenden och ber deltagarna ställa sig på det värde som de tycker representerar den egna arbetsplatsen. Poängtera att detta är en subjektiv värdering och upplevelse. För ett samtal kring ställningstagandena och diskutera efter varje påstående vad som fungerar bra och vad som kan göras bättre.

Förslag på samtalsfrågor:

På en skala mellan 1-10 anser du att...

  • Vi utgår från ett rättighetstänkande när vi arbetar med människor och är därför väl pålästa om diskrimineringslagen och andra dokument som säkerställer likabehandling.
  • Vi bemöter alla människor, utan undantag, på ett jämlikt och värdigt sätt.
  • Vi har ett engagemang och en vilja att påverka så att alla människor oavsett etnicitet, kultur eller religion känner sig sedda och respekterade av oss som offentligt anställda.
  • Vi utgår alltid från mänskliga rättigheter i vårt agerande gentemot kunder/medborgare/brukare.
  • När konflikter uppstår i bedömningssituationer klarar vi av att hantera dem utan att det blir ett ”vi och dom”. Det blir mera ”du och jag”.
  • Om vi blir, trots vår värdegrund och arbetssätt, anklagade för fördomsfullhet, intolerans eller till och med för rasism har vi bra kunskaper, rutiner, stöd och metoder för att hantera detta på ett för alla rättssäkert sätt.

Kasta en fördom

Syfte

Syftet är att deltagarna symboliskt gör sig av med sina fördomar.

Material

Papper/post it lappar och en papperskorg.

Instruktioner

Ledaren ber deltagarna att skriva ner alla sina fördomar på ett papper eller flera post it lappar.

Ledaren går sedan runt till varje deltagare med papperskorgen, och ber deltagarna att läsa upp sin fördom, knyckla ihop pappret och sedan slänga fördomen i papperskorgen.

Pricka papperskorgen

Syfte

Syftet är att deltagarna får göra en enkel övning som belyser orättvisa förhållanden.

Material

A4 papper och en papperskorg

Instruktioner

Ledaren delar ut ett papper till varje deltagare. Deltagarna ska sitta kvar vid sina platser.

Ledaren ställer sedan en papperskorg längst fram i rummet.

Deltagarna ska sedan trycka ihop sina papper till bollar, sitta eller stå kvar vid sin plats och pricka papperskorgen.

De personer som befinner sig längre fram i rummet kommer ha lättare att träffa medan de deltagare som är långt bak kanske inte har en chans.

Efter övningen

Diskutera exempel från verkliga livet där personer har olika förutsättningar och vad vi kan göra för att underlätta för andra.

Kontakt

Malin Gustafsson

Tidaholms kommun

Telefon: 0502-60 64 46

E-post: malin.gustafsson@tidaholm.se

Sidansvarig:

Senast uppdaterad:25 september 2020