Samlingar och projekt

Platsen för slaget vid Gestilren är omdiskuterad och än i dag har ingen kunnat fastställa den exakta platsen för det historiska slaget. Trots detta finns det både skriftliga källor och muntliga traditioner som pekar ut området kring Gestilren i Tidaholms kommun som centralt i händelseförloppet.

I modern tid har muntliga utsagor förts vidare om fynd av mänskliga kvarlevor i området, möjliga
att tolka som en massgrav. Det unika i detta sammanhang är att Tidaholms museum haft tillgång till levande informanter som själva pekat ut en specifik plats. Redan år 1910 restes en minnessten för slaget vid Gestilren, och vid vägbygget mellan Dimbo och Kungslena på 1920-talet ska vägarbetare ha påträffat mänskliga kvarlevor i området.

Mot denna bakgrund har Tidaholms museum initierat Gestilrenprojektet – ett tvärvetenskapligt
arbete där historia möter modern teknik. Med hjälp av geofysiska metoder vill museet undersöka den utpekade platsen på Varvsberget för att se om det går att identifiera strukturer i marken som
kan tyda på en massgrav. Om platsen för slaget slutligen kan fastställas vet vi inte. Men oavsett resultat bidrar projektet till att föra berättelsen om Gestilren vidare, med nya verktyg och ett samtida perspektiv.

Projektets resultat redovisas öppet och allt insamlat material arkiveras i Tidaholms museums
samlingar.

Bakgrund till projektet

I samband med Kulturarvsdagen 2018 startade Tidaholms museum, tillsammans med arkeolog Martin Toresson, en insamling för att undersöka om det med geofysiska metoder var möjligt att ”se” spår av en massgrav vid Gestilren. Insamlingen omfattade både muntliga berättelser och ekonomiska bidrag, där huvuddelen av de insamlade medlen avsågs för en markskanning. Den geofysiska undersökningen genomfördes av Roberto Grassi, geofysiker, och ägde rum i september 2020. Redan vid Kulturarvsdagen 2019 hade insamlingsmålet uppnåtts, vilket gjorde undersökningen möjlig.

Gestilrenprojektet är ett exempel på hur lokal historia, forskning och engagemang kan mötas –
och hur även de delar av historien som fortfarande rymmer frågor kan undersökas med respekt,
nyfikenhet och vetenskaplig noggrannhet.

Ingemar Karlssons foto- och föremålssamling

År 2010 tog Tidaholms museum emot en omfattande donation från Ingemar Karlsson. Den består
av 8 163 fotografier samt hela hans kvarlåtenskap. Fotografierna har i dag digitaliserats och utgör
Ingemar Karlssons bildarkiv, en unik dokumentation av livet i Tidaholm för omkring 100 år sedan. I bilderna möter vi vardagen sådan den var: stadens miljöer, människorna som bodde och arbetade här, arbetslivet och de enkla nöjen som satte guldkant på tillvaron. Tillsammans ger fotografierna en nära och mänsklig skildring av Tidaholm, sedd genom någon som själv var en del av platsen.

Ingemar Karlsson fotograferade flitigt, liksom hans far före honom. Båda hade ett starkt intresse
för Tidaholms historia och för att dokumentera sin samtid. Det gör bildarkivet till en ovärderlig
källa i dag, inte bara som historiskt material, utan som berättelser om människor, livsvillkor och
gemenskap.

Genom donationen har museet fått tillgång till en visuell skatt som bidrar till förståelsen av Tidaholms historia ur ett vardagsnära perspektiv.

Fotografierna finns att ta del av digitalt via Flickr-albumet Ingemar Karlssons fotosamling.

Tidaholms bruks fotoarkiv

Mellan åren 1903 och 1934 tillverkades brandfordon, bussar och lastbilar vid Tidaholms Bruk.
Under dessa år dokumenterades verksamheten i bild och i dag förvaltar Tidaholms museum ett
omfattande fotoarkiv från denna period.

Arkivet består av 15 album med sammanlagt 1 007 fotografier. Bilderna skildrar hela processen
kring fordonsproduktionen: från tillverkning av motorer, chassin och vagnar till specialfordon, byggnader och verkstadsmiljöer. Lika viktigt är människorna; arbetarna på bruket som finns med i
många av fotografierna och ger arkivet ett tydligt mänskligt perspektiv.Tillsammans utgör bilderna en unik dokumentation av Tidaholms roll i den tidiga svenska fordonsindustrin och av vardagen på bruket under första hälften av 1900-talet.

Fotografierna finns att ta del av digitalt via Flickr-albumet Tidaholms Bruk.

Carl Askers foto- och föremålssamling

Museets samling bygger till stor del på Carl Askers donation från 1955. Den omfattar fotografier,
föremål och möbler som framför allt samlades in under 1930-talet och som speglar vardagslivet i
Tidaholm under 1800-talets andra hälft.

Merparten av föremålen är enkla bruksföremål, sådant som användes i hem och arbete och som
ofta sällan sparades när tiderna förändrades. Just därför är samlingen särskilt värdefull i dag. Den
ger en nära inblick i hur människor levde, arbetade och organiserade sin vardag. I samlingen ingår även en mindre men unik samling tändstickskonst, donerad av Carl Asker själv. Den knyter an till Tidaholms historia som platsen för en gång i tiden världens största tändsticksfabrik, och binder samman det vardagliga med det kreativa uttrycket.

Fotografierna i samlingen finns att ta del av digitalt via Flickr-albumet Carl Askers fotosamling.

Signe Lindwalls foto- och föremålssamling

Signe Lidwall donerade sina privata fotoalbum till Tidaholms museum. Tillsammans med familjen
Lidwalls verksamhet som fotografer utgör samlingen en värdefull bildskatt från Tidaholm och dess
omgivningar.

År 1921 tog Signe Lidwall över A.D. Lidwalls fotografiateljé, som dessförinnan hade drivits av hennes föräldrar Mivis och Adolf Lidwall. Under flera decennier dokumenterade familjen människors liv, arbete och vardag genom kameran. Fotografierna ger i dag en inblick i hur livet
gestaltade sig för omkring 100–150 år sedan, både i formella porträtt och mer vardagsnära motiv.
Signe Lidwalls bilder har fått fortsatt betydelse även i modern tid. Boken Hundar för hundra år sedan bygger till stor del på familjen Lidwalls fotografier, med särskilt fokus på Signe Lidwalls arbete.

Fotografierna i samlingen finns att ta del av digitalt via Flickr-albumet Signe Lidwalls fotosamling.

Pontus Nilszéns donation - Varolas Lanthandel

Pontus Nilszéns donation har sin grund i den lanthandel som under lång tid var en självklar del av
vardagen i Sandåsen i Varola, utanför Skövde. Nilszéns lanthandel etablerades i slutet av 1800- talet och drevs fram till 1971. När affären lades ner hade familjen Nilszén bevarat en stor mängd föremål från lanthandelns storhetstid.

Föremålen berättar om en tid då lanthandeln var mer än en butik; den var en mötesplats, en servicepunkt och en central del av lokalsamhället. Genom donationen har denna vardagshistoria
kunnat tas till vara på och göras tillgänglig för fler.

År 1987 startades Nilszéns lanthandelsmuseum, som sedan dess har besökts av många. Berättelsen har också levt vidare i bokform. År 2007 gav sonen Stefan Nilzén ut boken Lanthandeln i hjärtat – en lanthandlarson i Västergötland berättar. Boken säljs i dag bland annat på Skansen, Nordiska museet och även här på Tidaholms museum.