Hoppa till sidans innehåll

Stöd och insatser, LSS

LSS står för ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade” och finns för dig som har ett varaktigt och stort funktionshinder som gör att du har svårt att klara av ett självständigt liv utan stöd.

Syftet med LSS är att du ska få goda och jämlika levnadsvillkor vilket innebär att du ska kunna leva som alla andra och kunna vara delaktig i samhällslivet.

LSS är en rättighetslag. Det innebär att om du tillhör någon av personkretsarna har du rätt att begära en av de insatser som finns i LSS. För att få en insats krävs det att det föreligger ett behov av just den insatsen. Om du har behov av insatsen eller inte bedöms av en LSS-handläggare som gör en utredning. Det är lagen som styr vilka behov som behöver finnas för att kunna få en insats.

Du har alltid rätt att överklaga ett beslut om du inte håller med.

Vad är personkrets?

För att få rätt att begära LSS-insatser ska du ha en funktionsnedsättning som gör att du tillhör någon av följande tre personkretsar:

  1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.
  2. Personer med betydande och bestående funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
  3. Personer som till följd av stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.

När du gör en begäran om en insats genomförs två olika utredningar. Först utreds om du tillhör någon av personkretsarna vilket krävs för att göra en begäran. Sedan utreds om du har behov/uppnår kriterier och kan beviljas insatsen.

Vilka insatser finns det?

Det finns tio olika insatser du kan begära om med stöd av LSS (9 § 1-10 LSS). De insatser som kan begäras inom LSS är:

Rådgivning och annat personligt stöd

Råd och stöd är en kvalificerad rådgivning med en expert som du kan få för att öka dina kunskaper om din funktionsnedsättning eller för att fatta viktiga beslut. Det kan vara en kurator, psykolog, talpedagog, arbetsterapeut, dietist eller liknande. Rådgivning kan ges till dig, din familj eller personal. Du kan få hjälp med vilken behandling eller träning som är bäst, men behandling ingår inte i insatsen.

Personlig assistans

Om du har en omfattande funktionsnedsättning kan du ha rätt till personlig assistans för att klara vardagen och leva ett så självständigt liv som möjligt.

Personlig assistans är ett personligt anpassat stöd. Det innebär att ett begränsat antal personliga assistenter är med dig under dagen eller hela dygnet.

Du får hjälp med de grundläggande behoven som är andning, tvätta dig, äta mat, klä dig, kommunicera utåt, förebygga skada och medicinsk övervakning. Om du får hjälp med de grundläggande behoven kan du också ha rätt till personlig assistans för övriga behov. Det kan vara till exempel hushållsarbete, matlagning, att handla och göra fritidsaktiviteter.

Om du behöver hjälp med de grundläggande behoven i mer än 20 timmar per vecka så ska du söka hjälp hos Försäkringskassan.

Om du behöver hjälp med de grundläggande behoven mindre än 20 timmar per vecka kan du göra begäran hos en LSS-handläggare i kommunen.

Ledsagarservice

Du kan begära en ledsagare om du behöver hjälp för att kunna utföra olika aktiviteter så som att gå på bio, besöka vänner, göra fritidsaktiviteter och så vidare. En ledsagare kan till exempel följa med dit du ska eller visa vägen, eller vara ett stöd om du behöver ha någon med dig för att kunna vara ute.

Begäran om ledsagarservice görs hos LSS-handläggare i kommunen.

Kontaktperson

En kontaktperson är ett kamratstöd, en medmänniska som kan hjälpa till med sociala kontakter och samtidigt vara en vän. En kontaktperson kan hjälpa till att bryta social isolering om du är ensam och inte har några vänner eller anhöriga.

Insatsen kontaktperson kan även utföras av en stödfamilj eller kontaktfamilj.

Begäran om kontaktperson görs hos LSS-handläggare i kommunen.

Avlösarservice i hemmet

Om du har stora behov och behöver mycket hjälp eller tillsyn kan någon annan behöva komma hem och hjälpa dig om dina föräldrar eller närstående behöver lämna hemmet. Avlösaren kan göra det möjligt för föräldrar eller närstående att ägna sig åt syskon, resa bort eller delta i någon aktivitet eller utföra ärenden.

Avlösarservice kan inte användas istället för barnomsorg, studier eller arbete. Du kan inte heller få avlösarservice för syskon som inte har funktionsnedsättning.

Begäran om avlösarservice görs hos LSS-handläggare i kommunen.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Korttidsvistelse innebär att du tillfälligt vistas på en annan plats än i hemmet utan dina föräldrar eller närstående. Du kan få korttidsvistelse för att få rekreation och miljöombyte eller för att träna på att bli mer självständig. Korttidsvistelse kan även ge föräldrar eller närstående möjlighet till avlastning och vila.

Korttidsvistelse kan vara korttidshem, familjehem eller lägervistelse.

Du kan få korttidsvistelse både tillfälligt och/eller regelbundet och det kan vara både dagtid, kvällar, nätter eller helger. Du kan också få korttidsvistelse om du akut behöver vara någon annanstans än hemma.

Begäran om korttidsvistelse görs hos LSS-handläggare i kommunen.

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Du kan få korttidstillsyn från och med juli det året du fyller 13 år fram till du slutar gymnasiet, om du inte kan vara hemma själv före och efter skolan och under skolloven när föräldrar eller närstående arbetar.

Du kan även få korttidstillsyn om du behöver sysselsättning och social samvaro efter skolan. Det är inget krav att dina föräldrar eller närstående arbetar utan det är ditt behov som avgör. Korttidstillsyn ges under samma tider som gäller för skolans fritids.

Begäran om kontaktperson görs hos LSS-handläggare i kommunen.

Boende, familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom

Om du på grund av ditt funktionshinder har så omfattande behov av hjälp att du inte kan bo hemma, kan du begära boende för barn och ungdom enligt LSS. I ett sådant boende kan du få hjälp med dina dagliga behov och kultur- och fritidsaktiviteter. Innan du får boende behöver man först utreda om det går att bo kvar hemma med hjälp av andra insatser.

Boendet kan vara antingen service-, gruppboende eller familjehem.

Du kan även få boende eller familjehem om du ska gå på ett gymnasium som ligger långt hemifrån och du inte kan bo själv eller i vanligt studentboende.

Boende för barn och ungdom enligt LSS gäller tills du har fyllt 18 år eller tills du är färdig med din allmänna skolgång.

Begäran om familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom görs hos LSS-handläggare i kommunen.

Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad

Om du på grund av ditt funktionshinder har så omfattande behov av hjälp och tillsyn att du inte kan bo själv och är över 18 år kan du få hjälp med boende via LSS.

På ett LSS-boende får du hjälp med dina dagliga behov och omvårdnad, social samvaro samt kultur- och fritidsaktiviteter.

Bostad med särskild service för vuxna kan utformas på tre sätt:

  • Särskild anpassad bostad – En egen bostad som har viss anpassning men inte har fast personal. Här ingår inte omvårdnad, fritidsverksamhet eller kulturella aktiviteter.
  • Servicebostad – En egen fullvärdig bostad som har tillgång till gemensam service, larm och stöd av personal som finns i en närliggande lägenhet. Det finns som regel inga gemensamma utrymmen eller gemensamma måltider. Servicebostad är ofta en mellanform av bostad mellan ett helt eget boende och en gruppbostad.
  • Gruppbostad – Ett mindre antal lägenheter i ett gemensamt hus med tillgång till gemensamma utrymmen så som kök och vardagsrum. Personal finns i huset dygnet runt. Gruppbostad passar personer som har ett omfattande behov av hjälp/tillsyn under hela dygnet.

Begäran om bostad med särskild service för vuxna görs hos LSS-handläggare i kommunen

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet är en regelbunden sysselsättning utanför hemmet upp till fem dagar i veckan. Daglig verksamhet erbjuder en möjlighet till sysselsättning, social gemenskap och miljöombyte. Daglig verksamhet ger en viss ersättning men det är inte ett avlönat arbete och syftet är inte att producera varor eller tjänster, däremot kan det utformas för att bidra till att öka dina förutsättningar att senare få en anställning i arbetslivet.

Du kan få daglig verksamhet om:

  • du tillhör personkrets 1 eller 2
  • du är i yrkesverksam ålder och
  • du inte arbetar eller studerar.

Begäran om daglig verksamhet görs hos LSS-handläggare i kommunen.

Hur går en utredning till? 

Begäran

Om du tror att du har behov av någon av insatserna ovan kan du göra en begäran. En begäran kan vara antingen skriftlig eller muntlig. Det räcker med att du säger till en LSS-handläggare att du vill ha en insats så räknas det som en begäran.

En begäran om en insats kan bara göras av dig eller någon som har en fullmakt eller samtycke från dig att de får representera dig.

Om du är under 18 år är det dina vårdnadshavare som gör begäran åt dig. Är du mellan 15 – 18 år gammal kan du göra en begäran som dina vårdnadshavare måste samtycka till.

Utredning

När du har gjort en begäran inleds en utredning. LSS-handläggaren kommer då att samla in information för att göra en bedömning om du har rätt till insatsen eller inte. Handläggaren samlar in denna information genom exempelvis möte och telefonkontakt tillsammans med dig och andra personer i ditt nätverk samt kontakt med vården, skola, andra verksamheter inom LSS och liknande.

Innan handläggaren kontaktar andra personer i din omgivning krävs att du lämnar samtycke till detta, du har rätt att bestämma vem handläggaren får eller inte får prata med. Handläggaren får dock prata med andra avdelningar på socialtjänsten inom samma organisation och med verksamheter inom LSS där du redan har beslut om samma eller andra insatser, även om du inte lämnar samtycke.

Bedömning och beslut

När LSS-handläggaren har samlat in information görs en bedömning och därefter fattas ett beslut. Ett beslut kan se ut på tre olika sätt:

  • Bifall – När du får den insats du har begärt och i den omfattning du har begärt det.
  • Delavslag – När du får den insats du har begärt men inte i den omfattning eller form som du har begärt.
  • Avslag – När du inte får den insats du har begärt.

Innan ett beslut fattas kan utredningen skickas till dig för kommunicering. Kommunicering innebär att utredningen skickas hem till dig och du har en viss tid på dig att säga till handläggaren om det är någon information i utredningen som inte stämmer innan beslutet fattas.

Kommunicering görs alltid om bedömningen visar att det kommer att bli ett delavslag eller avslag, men kan även göras om det kommer att bli ett bifall.

Överklagan

Om du får ett delavslag eller avslag har du rätt att överklaga beslutet inom en viss tid om du tycker beslutet är fel. Information om hur du gör och hur lång tid du har på dig att överklaga skickas till dig tillsammans med beslutet. Om du behöver hjälp kan en LSS-handläggare hjälpa dig att göra en överklagan.

Utförande

När du har beviljats en LSS-insats lämnar handläggaren över uppdraget till utföraren, det vill säga den som ska utföra insatsen. Det är viktigt att du får vara med och planera hur stödet ska utformas, innan insatsen påbörjas tar utföraren därför kontakt med dig och tillsammans gör ni upp en individuell plan där man skriver ner vad du ska få hjälp med och på vilket sätt.

Kostar det något att ha LSS-insats?

Insatsen i sig är alltid gratis men du kan få betala för vissa omkostnader.

Om du bor i ett LSS-boende betalar du mat och hyra, du betalar även för sådant du gör på din fritid. Om du vistas på korttidsboende eller hos en stödfamilj, eller har korttidstillsyn eller daglig verksamhet betalar du för eventuell mat och du behöver själv ta dig dit och hem. Du får också betala för resor och andra utlägg vid aktiviteter tillsammans med en kontaktperson eller en ledsagare.

Kontakt

Socialtjänsten - LSS