Kommunens ekonomiska läge 2020

Den främsta anledningen till det försämrade ekonomiska läget är att fler efterfrågar kommunens tjänster utan att intäkterna ökar i samma utsträckning. Det gör att alla nämnder tvingas göra anpassningar för att inte överskrida sina budgetar.

Tidaholms kommun är långt ifrån ensamma om att ha en mer ansträngd ekonomi de kommande åren. Den främsta orsaken till att nästan alla landets kommuner upplever en tuffare ekonomisk situation är att det föds fler barn och att de gamla blir äldre i Sverige nu än tidigare.

Färre ska försörja fler

Kommunen finansieras av skatter från invånarna i kommunen och bidrag från staten. De största kostnaderna för kommunen är kopplade till barnomsorg och skola samt äldreomsorg. Under de kommande åren kommer både antalet äldre och antalet barn i Sverige att öka. Antalet personer som arbetar kommer inte att öka i samma takt. Det innebär att de som arbetar ska försörja fler.

Diagram: Försörjningskvot

Illustration som visar att 2015 försörjde 100 personer som arbetar ytterligare 80 personer, 2020 för sörjer 100 arbetande 86 personer och 2025 förväntas 100 personer försörja ytterligare 91 personer.

I år försörjer 100 person som arbetar ytterligare 86 personer. För fem år sedan var samma siffra 80 personer och fem år in i framtiden är prognosen att 100 arbetande kommer att försörja ytterligare 91 personer.

Att det är fler äldre och barn i samhället göra att efterfrågan på vissa av kommunens tjänster (barnomsorg och skola samt äldreomsorg) ökar. Men eftersom det inte är fler som arbetar kommer kommunens intäkter inte att öka i samma omfattning. Det innebär att kommunen får ökade utgifter men inte, i samma utsträckning, ökade intäkter.

- Kommunen har en budget att förhålla sig till – precis som man har i sin hushållsekonomi. Att kommunen får ökade kostnader för exempelvis skolan när det kommer fler elever är naturligt, men det gör inte att kommunens intäkter ökar. Får vi ökade kostnader för någon verksamhet måste vi spara in på något annat, säger ekonomichef Henrik Johansson.

Diagram: Försörjningskvot jämfört med skatteintäkter

Diagram som visar att innan 2020 har skatteintäkterna ökat mer än försörjningskvoten men efter 2020 ökar försörjningskvoten mer än intäkterna.

Innan 2020 har skatteintäkterna ökat mer än försörjningskvoten. Framåt kommer kostnaderna som försörjningskvoten medför att öka mer än skatteintäkterna.

Anpassningar för att minska kostnaderna är nödvändiga

Under 2020 har samtliga nämnder fått anpassningskrav. Det vill säga att de måste sänka sina utgifter. Ekonomin beslutas av nämnder som består av förtroendevalda politiker. Det är nämndernas uppgift att besluta om vilka anpassningar som ska göras, det vill säga vilka verksamheter som ska minska sina utgifter. När nämnden har fattat beslut om budgeten verkställer förvaltningen besluten.

- Att minska utgifterna är aldrig enkelt. Kommunens pengar går till verksamhet som är viktig för dem som bor i Tidaholm och att dra ner på verksamheter kommer att märkas och få konsekvenser. Det är svåra beslut att ta men det är nödvändigt, säger Anna-Karin Skatt, kommunalråd.

I vissa nämnder har det funnits en politisk enighet kring hur man ska prioritera. Då har politikerna från olika partier varit överens om hur pengarna ska fördelas till verksamheterna. I andra nämnder har politikerna inte kunnat enas. I de fall man inte är överens har man fått rösta. Då vinner det förslag som fått flest röster av politikerna i nämnden.

- Anpassningar är nödvändigt, vi har bara en påse pengar. Alla vill göra det bra för Tidaholm och Tidaholmarna men när pengarna inte räcker måste vi prioritera. Vissa saker kan vi inte välja bort eftersom vi har lagar att rätta oss efter. Det som inte regleras av lagar är ofta sådant som ligger många varmt om hjärtat och då är det också svårt att skära i dessa budgetar, säger Runo Johansson, oppositionsråd.

Ekonomisk fördelning mellan nämnderna

Nämnderna tilldelas pengar och fördelar dem till de verksamheter som respektive nämnd ansvarar för. Kommunens totala budget är på ungefär 725 miljoner kronor. När pengarna fördelas tas det hänsyn till om nämnden fått ändrade förutsättningar, exempelvis om det är fler barn som behöver skolplats än tidigare år.

Enligt kommunallagen så får en kommun inte ha ett minusresultat. Kommunen får heller enligt lagen inte använda ett överskott från ett år för att täcka ett underskott ett annat år.

Diagram: Ekonomisk fördelning mellan kommunens nämnder

Ekonomisk fördelning mellan nämnder: Kommunstyrelsen 5,3%, Samhällsbyggnadsnämnden 3,1%, Barn- och utbildningsnämnden 43,6 %, Social och omvårdnadsförvaltningen 40,3 %, Kultur och fritidsnämnden 4,5 %, Kommungemensamma utgifter 3 % (ex. pensioner och Samhällsskydd mellerasta Skaraborg). Jävsnämnden har en totalbudget på 308 000 vilt är mindre än 0,0 %.

Kontakt

Henrik Johansson

Ekonomichef

Telefon: 0502-60 62 11

E-post: henrik.johansson@tidaholm.se