Två betydelsefulla Tidaholmskor: Charlotte Ingvar-Nilsson

Vad har vi för starka och betydelsefulla kvinnor som härstammar ur den Tidaholmska myllan? Den frågan ställde vi oss inför internationella kvinnodagen 8 mars. Vi ville uppmärksamma en kvinna ur historien och en nutida, om yrkesrollen, kopplingen till vår stad och livet i allmänhet – valet föll på Maria Alsing som arbetade på tändsticksfabriken sent 1800-tal samt om Charlotte Ingvar-Nilsson som är generaldirektör på Myndigheten för press, radio och tv. Dessa två kvinnor ger på olika sätt en inblick i yrkesliv och vardag som är spännande att ta del av. Vi ville veta lite också om tankar kring jämställdhet. Lite svårt när det gäller Maria så där kan vi bara spekulera, medan Charlotte delgav oss sin syn i en intervju.

Nedan följer texten om Charlotte Ingvar-Nilsson, texten om Maria Alsing hittar du också här på webben.

Charlotte Ingvar-Nilsson är uppvuxen i Kobonäs och har hela sin skol- och ungdomstid i Tidaholm i färskt minne.

- Min mamma bor kvar och jag är och hälsar på minst en gång i månaden. Det är fina trakter som jag gärna återvänder till.

Charlotte trivdes bra med Tidaholm men studier och yrkesval gjorde att kosan styrdes till huvudstaden. Det blev juristutbildning och sedan jobb på Svea Hovrätt medan drömjobbet på Högsta domstolen hägrade.

- Jag ville egentligen bli domare och sökte till HD. Men när de ringde mig och erbjöd en tjänst var jag på Post- och telestyrelsen och trivdes så himla bra där så jag tackade nej.

Efter många år på Post- och telestyrelsen (PTS) flyttade Charlotte till Kulturdepartementet och jobbade som enhetschef och departementsråd. Idag är hon, sedan 2017, generaldirektör på Myndigheten för press, radio och tv.

Jämställdhetsfrågor har alltid legat Charlotte varmt om hjärtat, men kanske var det på PTS-tiden som ämnet blev extra intressant.

- Jag började lägga märke till mitt eget beteende vad gäller hur jag fördelade jobben bland kvinnor och män. Jag hade många duktiga jurister i min stab och tenderade att ge de snabba, enkla puckarna till tjejerna medan killarna fick lite tyngre mer kvalitativa uppdrag. Jag började fundera över detta.- Det handlar så mycket om våra förväntningar, de förväntningar vi har på olika roller för kvinnor och män och att bli medveten om det.

Förändringsarbete utgår i mångt och mycket från självmedvetenhet, om hur och varför vi agerar på olika sätt inför människor vi möter eller arbetar med. Men också om att ifrågasätta och bearbeta konkreta fakta som att kvinnor fortfarande ligger ett visst antal procent lägre i lön på likvärdiga jobb (lönegapet är 4-9 % enl Ekonomifakta). De insikter som formar oss kan uppstå ur såväl positiva som jobbiga erfarenheter. Charlotte ger oss exempel på båda.

- Under min tid på tingsrätten var det en chefsrådman som ifrågasatte hur jag kunde jobba när jag hade barn. Han hälsade inte ens på mig medan han kallade tingsnotarien i rummet bredvid för ”sin lilla ros”. Hans sätt att bemöta mig, hans bristande tilltro till mig, påverkade verkligen min självuppfattning, jag sågades vid fotknölarna och det tog många år att reparera skadan.- Under unga år när jag jobbade på bank kom chefen med utbildningskatalogen till killen i kassan bredvid. Medan jag själv fick gå och fråga. Det här är små detaljer som vi inte tänker på men det gäller att vara medveten om. Det är små psykologiska faktorer som faktiskt spelar roll.- Men med mig i bagaget har jag också uppväxten i ett tryggt och stöttande hem. Min far växte upp i ett matriarkat. När hans mor, alltså min farmor, blev änka ville grannen köpa gården. ”Ska jag mista både make och hem nu” sade hon och fortsatte istället att driva gården på egen hand. Så min far såg tidigt att kompetens inte har med kön att göra och det i sin tur har gjort att jag växte upp med mycket stöttning.

Vi rundar av med att fråga Charlotte om vad som är största utmaningen i jobbet som GD på Myndigheten för press, radio och tv.

- Det är demokratifrågan, svarar hon snabbt. Hela samhällsfrågan och tillgången till media, jag tänker på när jag växte upp, alla läste Västgöta-Bladet som då hade högsta hushållpenetrationen i landet. Vi fick en gemensam bild, en gemensam referensram. Vi hade en lägereld där vi alla tidaholmare samlades.- Mediasituationen är i dag en helt annan. Men övergången vi befinner oss i nu, från papperstidning till digital tidning är egentligen inte rörigare än när papperstidningen kom på 1800-talet. Det är mycket ifrågasättande och ingen ordning ett tag. Men det kommer att ordna upp sig, det är jag övertygad om. Men nu, när hot och hat som sprids på nätet tillsammans med konspirationsteorier eller manipulerad information blir Media Literacy – mediekunskap – allt viktigare. Att alla har förmågan att ta till sig information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt.

Charlotte är gift och har tre vuxna barn. Hon bor med sin make Jonas och wachtelhunden Athena i en villa på Stora Essingen. På fritiden ägnar hon sig gärna åt tennis och skidåkning när vädret så medger. Oavsett väderlek cyklar hon alltid till jobbet 1 mil bort – när det inte är coronatider. Vid besöken hemma på Kobonäs blir det ofta en ridtur på mors islandshästar.

 

Kontakt

Tidaholms museum

Telefon: 0502-60 61 95

E-post: tidaholms.museum@tidaholm.se