Mat- och restavfall

Matavfall är allt som blir över och inte kan sparas när du lagat eller ätit mat.

Exempel på matavfall:

• Matrester - råa eller tillagade, skal, ben, frukt- och grönsaksrester, teblad och kaffesump. Kaffefilter, tepåsar och en mindre mängd hushållspapper går också bra.

Vad får inte lämnas i matavfallet?

Plast, bioplast eller andra främmande material får inte hamna här! Bara matavfall. Det är mycket viktigt eftersom matavfallet efter rötning återförs till åkermark som gödsel.

Äggskal

Sorterar du som restavfall. Även fast äggskal är matavfall.

Det beror på att äggskal ställer till det i biogasanläggningen. De kan orsaka skador på pumpar och annan utrustning, vilket ökar risken för driftstopp.

Hur ska det lämnas?

Matavfall ska lämnas i speciellt avsedd papperspåse. Den är tillverkad för matavfall och för att rötas i en biogasanläggning. Självklart är påsarna enbart till för att användas för just detta ändamål och ingenting annat.

Påsen ska vara stängd, vik ihop kanten ordentligt, innan du lägger den i kärlet. Använd alltid påshållaren, så att påsen står luftigt.

I den här länken finns mer information om matavfallspåsarna och en film som visar hur du kan vika påsen på ett bra sätt.

• Mer om matavfallspåsar

Vad är restavfall - hur ska det lämnas?

Restavfall är det brännbara avfall som blir kvar att lägga i soppåsen, efter att du först har sorterat ut allt som inte ska materialåtervinnas eller lämnas på annat sätt.

Exempel på restavfall:

• Kuvert, klistermärken, blöjor, våtservetter, dammsugarpåsar, diskborstar, disktrasor, tvättsvampar, bindor, tamponger, pennor, tops, bomullstussar, tandborstar, hår från hårborstar, textil som är mycket smutsig, trasig eller möglig, snus och cigarettfimpar.

Vad får inte lämnas i restavfallet?

Förpackningar av papper, plast, glas och metall, matavfall, tidningar, returpapper, elavfall, läkemedel och farligt avfall.

Hur ska det lämnas?

Restavfall ska lämnas i en valfri vanlig soppåse. Knyt ihop den ordentligt, innan du lägger den i kärlet.

Tillbehör och sorteringsguide

Vid utställning av de nya systemet till småhus och fritidshus får du med ett startpaket. Påsen som står i ett av kärlen vid leverans innehåller:

• Matavfallspåsar. Varje bunt innehåller 80 påsar vilket motsvarar ett hushålls behov för cirka ett halvår.
• Ventilerad hållare. Den ska du alltid använda, så att luften kan cirkulera runt matavfallspåsen.
• Minimizer. Använd ställningen. Den gör det enkelt att trycka ihop mjukplast och små, lätta plastförpackningar till en påse. Plasten blir lättare att hantera och tar mindre plats. Du får med några påsar att sätta i Minimizern för att komma igång. Sen kan du fortsätta att återanvänder andra plastpåsar, till exempel brödpåsar fungerar bra att packa i.
  
• Sorteringsguide. Innehåller exempel på olika sorters avfall, hur det ska sorteras och var det ska lämnas. Guiden innehåller också flera tips för vardagens rutiner. Så att din avfallshantering ska fungera bra, både sommar och vinter.

Sorteringsguiden kan du ladda ner från den här sidan. Här finns även information om översättning till fler språk och tips om en sökbar sorteringsguide för olika sorters avfall.

• Sorteringsguide

Kärlens mått och uppdelning

• Lägg till extra utrymme runt om varje behållare.
• De behöver stå fritt för att lätt kunna flyttas var för sig, utan att haka i varandra.

Kan det tillkomma fler kärl?

Ja, det kan tillkomma fler kärl för fastighetsnära insamling av fler sorters förpackningar längre fram.

Har du en större mängd restavfall?

Räcker det inte med ett delat 370 L kärl, trots att du sorterar ut matavfallet och alla förpackningar för separat återvinning? Olika hushåll har olika behov. Hushåll som av olika anledningar behöver lämna en större mängd restavfall, som till exempel blöjor, har möjlighet att lägga till abonnemang för restavfall genom att ta kontakt med oss.

Mer om matavfallspåsar

Använd i första hand de påsarna som du får av oss.

Papperspåsar är det vanligaste systemet för insamling av matavfall i Sverige. Vår planbottenpåse är tillverkad av förnybar råvara. Påsen består av ett vattenavvisande, våtstarkt kraftpapper och är stark och tät. Pappret släpper igenom vätska i ångform men inte i droppar. Den är certifierd i enlighet med EN 13432 och innehåller inga microplaster.

• Det öppna systemet bygger på ventilation.
• Det är viktigt att du alltid använder en ventilerad hållare för att undvika risk för läckage.
• Byt påse ofta, även om den inte är full.

Här kan du se en film som viskar ett alternativt sätt att vika påsen. På det här sättet minskar risken att du överfyller påsen och den blir lätt att stänga ordentligt:

• Film från tillverkaren av våra planbottenpåsar som visar hur du kan vika påsarna Länk till annan webbplats.

Mer tips för din hantering:

• Sommar och vintertips

Kan jag använda matbutikernas papperspåsar för frukt och grönt?

Ja, men bara om de är godkända för livsmedel och är gjorda för rötning i en biogasanläggning. Det är viktig att använda rätt sorts påse. Det behövs för att säkerställa kvaliteten på biogödseln som ska återföras till åkermark.

Påsar som till exempel har ett "fönster" av plast eller bioplast får du inte använda alls, även om resten av påsen är gjord av papper.

Fler påsar för matavfall?

Varje bunt innehåller 80 påsar. De räcker ungefär ett halvår för vanliga hushåll, så det räcker att hämta en bunt åt gången. Påsarna ingår i tömningsavgiften och ska givetvis bara användas till att lämna ditt utsorterade matavfall. Använd en påse åt gången, det räcker.

Fler påsar hämtas just nu på ÅVC, återvinningscentralen. Vi planerar för att det ska bli fler utlämningsplatser längre fram.

Verksamheter och företag

För hushåll och verksamheter med motsvarande behov ingår påsarna i tömningsavgiften.

Om verksamheten har behov av annan storlek, än den påse som tillhandahålls för hushåll, anskaffar och bekostar verksamheten själv den papperspåse/säck och hållare/ställning som ska användas för matavfall.

Påsen ska vara godkänd för livsmedel och rötning i en biogasanläggning.

Vem tar emot vårt avfall?

Efter omlastning på kommunens återvinningscentral, hämtas avfallet av entreprenör och transporteras vidare.

• Matavfallet skickas till biogasanläggningen i Falköping. Där rötas det och blir fordonsbränsle och biogödsel som används till odling.
• Restavfallet skickas till förbränning i Lidköping. I kraftvärmeverket sker energiåtervinning till el och fjärrvärme. Restavfall som förbränns är också en resurs.

• Falköpins biogasanläggning Länk till annan webbplats.

• Lidköping Energi - kraftvärmeverket Länk till annan webbplats.

Flytande matolja och matfett

Fett från matlagning ska sorteras ut och återvinnas som matavfall. Det kan till exempel vara:

• matolja
• smält smör eller cocosfett
• frityrolja
• olja och marinader i burkar med till exempel oliver, vitlöksklyftor och andra inläggningar

Det är viktigt att ta hand om fettavfall på rätt sätt. Du får inte hälla ut olja och fett i avloppet. Fettet stelnar när det kyls ner och bildar klumpar som kan orsaka stopp, både i din egen fastighets ledningar och i det kommunala ledningsnätet.

Hur ska det lämnas?

• Har du fett kvar i stekpannan torkar du av den med hushållspapper, innan du diskar. Pappret lägger du i påsen för matavfall.

• Flytande matfett samlar du upp i en valfri förpackning som går att stäng med lock. Använd gärna Miljötratten, som du kan hämta på återvinningscentralen och i kontaktcenter på Stadshuset. Den hjälper dig att hantera överblivet fett utan kladd. Den kostar inget och kan givetvis återanvändas.

På den här filmen visar vi Miljötratten och hur du hanterar den.

• Film: Miljötratten - visar hur du hanterar den Länk till annan webbplats.

• Vänta tills fettet svalnat.
• Montera tratten på en plastflaska och fyll på.
• Korken som numera sitter fast på våra dryckesförpackningar kan sitta kvar på sin plats. Är korken lös, finns det istället plats att spara den i miljötrattens lock.
• Spara flaskan och fyll på allt eftersom.
• När förpackningen är full lämnar du in den på återvinningscentralen.
• Varje förpackning får innehålla upp till 5 liter och ska vara stängd vid inlämning. Det går även bra att använda förpackningar av papper eller glas.

Hemkompost

För att nå miljömålen vill vi helst att alla lämnar matavfallet till oss. Då kan vi ta tillvara både på energin och de värdefulla näringsämnena, som omvandlas till biogas och biogödsel. Men det är fortfarande tillåtet att ta hand om sitt matavfall själv, under förutsättning att det görs på rätt sätt:

• kompostering ska ske i en isolerad och skadedjurssäker behållare. Den förmultnade restprodukten ska användas som jordförbättring i fastighetens rabatter eller trädgårdsland. Isolerad behållare gäller även för fritidshus med sommarhämtning.
• kompostering ska vara skriftligt anmäld till kommunens miljöenhet. Använd e-tjänsten eller blanketten.

• Anmälan om hemkompostering av matavfall Länk till annan webbplats.

• Blankett: Anmälan om hemkompostering av matavfall pdf, 324.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Behöver du göra ett aktivt val för fastighetens sophämtning?

• Ja, om du inte avser att lämna något matavfall alls till oss. Det gäller även dig som hemkomposterar idag. Gör ditt aktiva val till oss på avfallsenheten. Du kan behöva skicka in kopia av miljöenhetens bekräftelse på att du har en anmäld hemkompost, om den inte redan finns registrerad hos oss.
• Väljer du att inte göra ett aktivt val får fastigheten automatiskt ett standardabonnemang och börjar lämna både mat- och restavfall till oss.

När vi nu ställer om till obligatorisk utsortering av matavfall, till kommunen eller egen hemkompost, får alla tillgång till 14-dagarstömning. Även du som väljer att hemkompostera kommer att använda de nya kärlen. Insidan av locket för matavfall får däremot ett extra märke som talar om för oss vid tömning, att facket ska vara tomt, på grund av eget omhändertagande.

Tömningsavgift

Avfallstaxans tidigare kostnadsreducering för hemkompostering upphör. Hemkompostering är jämställt med att lämna matavfall till kommunens insamling. Det innebär också att två grannar som båda hemkomposterar nu kan ansöka om gemensam behållare, vilket inte tidigare varit möjligt. Om ni bestämmer att dela lika på tömningsavgiften för ett delat 240 L kärl, 1267 kr/år, blir det 634 kr var. Det är samma årskostnad som tidigare tömning av restavfall var fjärde vecka.

Fritidshus

Tömningsavgifterna ovan avser helårsabonnemang. Har din fastighet hämtning som fritidshus är principerna vid omställningen likadana men tömningsavgiften är halva kostnaden, eftersom hämtning bara utförs mellan 15 april - 15 oktober.

Tömning av restavfall

• I områden där omställning skett till det nya insamlingssystemetLänk till annan webbplats. får alla som sorterar ut matavfall, till kommunen eller egen hemkompost, tillgång till 14-dagarstömning.
• Hämtning av restavfalll var fjärde vecka gäller för områden där kommunen ännu inte har infört separat insamling av matavfall:

Tömning för permanentboende, i områden utan separat insamling av matavfall:

• Jämna veckor: 2, 6, 10, 14, 18, 22, 26, 30, 34, 38, 42, 46, 50
• Udda veckor: 3, 7, 11, 15, 19, 23, 27, 31, 35, 39, 43, 47, 51

Tömning för fritidshus, i områden utan separat insamling av matavfall:

• Jämna veckor: 18, 22, 26, 30, 34, 38
• Udda veckor: 19, 23, 27, 31, 35, 39

Hur vet jag vilken veckodag tömningen sker och om det är en udda eller jämn vecka?

• Tömningsdagar

Varför står det i avfallstaxan att hemkomposterare inte får de nya delade kärlen?

När den än så länge gällande avfallstaxan trädde i kraft 2022, fanns inte lagkravet för obligatorisk utsortering av matavfall. Då var det fortfarande frivilligt och man kunde också välja abonnemang för blandat mat- och restavfall mot en högre tömningsavgift. Det kan man inte längre. Lagen ändrades 2024. Den innebär att vårt nya standardkärl är ett delat kärl för mat- och restavfall. De nya kärlen får alla våra kunder, oavsett om man lämnar matavfallet till oss eller är registrerad för eget omhändertagande, hemkompostering.

Kommunens avfallsföreskrifter reviderades senast inför 2025 och är i linje med gällande lagstiftning. När avfallstaxan revideras nästa gång, kommer den också att uppdateras till nuvarande förutsättningar.

• Avgifter, regler och föreskrifter

Felsortering och det vanligaste misstaget

När avfall sorteras fel sker det på bekostnad av miljön. Det drabbar i förlängningen alla. Avfallet blir dyrare att ta om hand, både för oss och för dig.

• Felsortering innebär att tömningen uteblir, tills att du själv har rättat till orsaken.
  
• Vet du inte vad som blev felsorterat i ditt kärl, hör av dig till oss så hjälper vi dig.
• Avgift för felsortering kan debiteras, om inte sorteringen förbättras.

Det är smart att sortera rätt, det gynnar både miljön och plånboken.

 Vad är det vanligaste misstaget?

Det vanligaste misstaget är att förpackningar hamnar i påsen för restavfall. Förpackningar som hör hemma i Kärl 2 eller på en återvinningsstation. Du behöver sortera rätt, för att vi ska kunna tömma ditt kärl.

RFID-tagg och digitalisering

Vi fortsätter att digitalisera avfallsverksamheten och våra fordon. Digitala stöd hjälper oss att

• se till att rätt kärl blir tömt på rätt dag
• underlätter hantering av eventuella avvikelser
• ger statistik som kan bidra till en effektivare insamling.

På våra kärl finns numera en liten, rund RFID-tagg, som i våra datasystem är kopplad till fastighetens tjänst för tömning. Med hjälp av taggen registreras tömningen automatiskt när lyftarmen på sopbilen tömmar kärlet. Vi kan även registrera avvikelser manuellt i samband med tömning. Avvikelser kan till exempel vara:

• Hinder som gör att tömning inte kan utföras
• Överfulla kärl
• Felsortering
• Löst avfall
• Felplacerade eller ej framställda kärl